Fadderbrev 4, 2007

Det har varit ett svårt år för det palestinska folket både i Libanon, i Gaza och på Västbanken. I Libanon totalförstördes flyktinglägret Nahr El Barred och omkring 30 000 människor fick lämna sina hem och ägodelar och bor nu i skolor och hos anhöriga i det närbelägna lägret Beddawi. På Västbanken fortsätter byggandet av muren och trots löften om lättnader i rörelsefriheten har inte någon av de mer än 500 vägspärrarna tagits bort, vilket gör att människors liv begränsas på alla sätt.

I Gaza utsätts 1 ½ miljon människor för kollektiv bestraffning när Israel nu betecknar Gaza som ”fientligt område” och endast tillåter ett minimalt inflöde av humanitärt bistånd.

Palestinagrupperna vill tacka alla faddrar som under året regelbundet gett bidrag till insamlingen och på sätt garanterat stödet till de projekt vi samarbetar med. Vi vill också tacka de givare som gett gåvor som vi sedan förmedlat till våra pågående projekt som extrastöd eller som gåvor till andra organisationer som vi känner och har förtroende för. I Fadderbrev nr 1, 2008 kommer alla egeninsatser och gåvor att rapporteras.

Gaza Community Mental Health Programme har tagit initiativ till kampanjen ”Breaking the Siege of Gaza” som ni kan läsa mer om i Palestina Nu. Nedan kommer ett utdrag från ett E-mail från Gaza daterat den 9 november:
”Den 25 oktober dog en patient vid Eretz checkpoint då han väntade på klartecken för att transporteras till ett israeliskt sjukhus. För en vecka sedan dog en nyförlöst kvinna på ett sjukhus då hon väntade på tillstånd om transport till Israel för medicinisk behandling. Detta är inte de första offren och inte heller de sista om den nuvarande situationen tillåts fortsätta.”

Förra veckan var operationsrummen på Gazas huvudsjukhus stängda på grund av att de saknar medicinsk gas som Israel stoppat från att komma in i Gaza. Idag tillåter Israel endast de mest basala förnödenheter att komma in och allt från tvål, kaffe, vatten, dricka, olja, gas, datorer, reservdelar, cement och råmaterial till industrin stoppas. Även internationell personal på plats på ockuperat område har svår att få tillstånd att komma in i Gaza och detta fick jag och PGS ordförande Per Gahrton uppleva då vi nekades inresa i början av november för att besöka vår samarbetspartner GCMHP.

I Libanon fortsätter PGS sitt stöd till Palestine Red Cresent Society, PRCS och Charlotte Axelsson som är projektansvarig var på en kort uppföljningsresa i oktober och beskriver situationen som väldigt svår. Hon pratade med vänner och gamla arbetskamrater till PGS volontärer och en av dessa sade bland annat att:
”Det värsta under hela belägringen var att se alla lämna lägret under evakueringen av Nahr El Barred. Vi flydde under regnet av kulor och bomber. Värst var det för de gamla, de som var med om Al Naqba, när de flydde från Palestina 1948. De blev burna ut ur lägret gråtande och skrikande, de ville inte lämna. De har byggt upp ett nytt liv här och många av dem har flytt upprepade gånger, från Tel Al Zaatar, till Shatila, från Shatila till Rashediye, från Rashediye till Nahr el Barred. I Nahr el Barred hade de hela sitt liv, det lilla de sparat ihop, de foton de gjort för att minnas alla bröllop, alla födslar, Meckaresan eller andra minnen. De få pengar de hade för att bygga till sitt hus till sonen som just gift sig, guldet kvinnan sparat om hon skulle råka ut för något, allt, allt. Nu finns inget finns kvar.”

Under 2007 fick PGS stöd från Sida till Naba’a som är en del av de organisationer i Libanon som arbetar med stöd till funktionshindrade och ingår i ett nätverk kring CBR, Community Based Rehabilitation.
I november reser Anna och Ragnhild som är projektansvariga till Libanon för uppföljning av projektet och ska samtidigt diskutera med Naba’a om ett eventuellt fortsatt stöd under 2008.

Yvonne Fredriksson