Den 28 maj hölls Palestinagruppernas kongress i Stockholm. Medlemmar från hela landet kom, många diskussioner hölls och beslut om PGS verksamhet för två år framöver togs. I september kommer verksamhetsberättelse och planer att skickas ut till alla.
Den 19 – 20 april höll Gaza Community Mental Health Programme sin sjätte internationella konferens där David Henley och Henrik Pelling representerade PGS. Konferensens syfte var att få till stånd ett utbyte av erfarenheter mellan de som arbetar med mental hälsa och mänskliga rättigheter i Gaza och internationellt. Den föregående konferensen 2008, som organiserades på initiativ av doktor Eyad El-Sarraj hade titeln ”Bryt belägringen – bygg broar istället för murar.” Den gången hindrades de internationella deltagarna från att resa in i Gaza. Den här konferensen lyckades visa upp det arbete som görs i Gaza och verkligen fungera som en mötesplats för professionella som i sitt praktiska arbete förenar mental hälsa och mänskliga rättigheter. När konferensen öppnades var det över 800 deltagare, vilket säger mycket om vilken plats mentalhälsoarbetet fått i Gaza. När GCMHP skapades 1990 var psykisk sjukdom i högsta grad stigmatiserande och utbildning och praktik inom psykiatri var knutet till det nedgångna mentalsjukhuset i Gaza. Konferensen kunde visa upp hur framgångsrikt den samhällsorienterade psykiatrin varit. Många av deltagarna har genom åren fått sin tvååriga diplomutbildning på GCMHP och finns nu på ledande positioner i Gaza inom alla sektorer som arbetar med psykosocialt arbete och psykisk sjukdom. Många av världens krigszoner måste lita till ditresta experter, men här i Gaza har det byggts upp en inhemsk kompetens. Konferensen kunde belysa hur kombinationen av behandling, undervisning och forskning gjort GCMHP till en modell som är värd att tas efter av många andra. Flera verksamma på GCMHP kunde visa upp posters med sina master- uppsatser. Vi var fyllda av beundran inför hur de lever i vardagen i Gaza, arbetar med traumatiserade patienter och samtidigt lyckas genomföra vetenskapligt arbete.

GCMHP har ett stort internationellt nätverk och låter sig inspireras och utvecklas genom det. Ett exempel är professor Ashraf Kagee från Sydafrika som redogjorde för hur de arbetar med tidigare politiska fångar, något som har stor relevans för GCMHP’s arbete med tortyroffer.
David Becker, psykolog och professor från Berlins fria universitet, har ett mångårigt samarbete med GCMHP då det gäller handledning och stöd till de som arbetar med trauma. Ann-Charlotte Nilsson från Lund, som skrivit ett standardverk ”Children and Youth in Areas of Conflict” belyste farorna som hotar barn och ungdomar i Gaza som inte var födda vid Osloöverenskommelsen 1993 och som nu varit med om tre anfallskrig på kort tid. Hur kommer de att utvecklas? Paola Manduca, professor i endokrinologi från Italien, tillsammans med psykologi- professor Raija-Leena Punamäki från Finland, som forskat tillsammans med GCMHP sedan länge, leder en noggrann uppföljning av spädbarnsutvecklingen i Gaza. Doktor Brian Barber från Washington gör en unik uppföljning av individer som var med under första intifadan i Gaza. Hans forskning har på ett nyskapande sätt vidgat perspektivet gällande posttraumatisk stress och belagt hur förnedring är en avgörande faktor.
Vi som följt GCMHP’s konferenser från starten kunde glädjas åt detta utbyte mellan GCMHP och internationella gäster. Samtidigt är det sorgligt att alla de engagerade professionella från Israel, som hade en viktig del i de första konferenserna, inte får resa in i Gaza längre på grund av Israels belägring av Gaza. Eyad El Sarraj och Ruchama Marton bildade 1988 ”Association of Israeli-Palestinian Physicians for Human Rights” ett samarbete som var en av hörnpelarna i GCMHP’s arbete.

David Henley höll ett tal om vänskapen och det professionella samarbetet med Eyad El Sarraj från de första samtalen, då Eyad talade på PGS-kongressen 1988, fram till hans död 2013. Palestinainsamlingen och stödet från Sida har varit långsiktigt. Vi från biståndsutskottet i PGS har kombinerat vår solidaritet med att överföra egna lärdomar från verksamhet inom barnpsykiatri och habilitering. Det senaste är en utbildning för professionella som skall utbilda föräldrar att behandla små barn med autism enligt de allra senaste rönen. Vi presenterade det projektet på konferensen.
När en visionär som Eyad El-Sarraj går bort finns faran att organisationen han skapat drabbas. Denna konferens visade hur stadigt grunden är lagd i arbetet med mental hälsa och mänskliga rättigheter och man fylls av beundran inför alla de som arbetar på GCMHP. Ena stunden diskuterade vi nästa krig och belägringens alla svårigheter och andra stunden handlar det om att ännu bättre nå ut med behandling till de mest behövande.
Efter kongressen besökte David och Henrik Ruchama Marton i Tel Aviv. Hon är psykiater och berättade om det som hon och Eyad gjorde i arbetet mot tortyr och försöken att knyta ihop dessa strävanden. Hon beskrev hur förnekande och tystnad kring vad som sker med den palestinska befolkningen, kommit att dominera även bland de som inte förgiftats av den oförsonliga politik som fått ett så stort utrymme i Israel. Läs gärna bifogade dokument från konferensen.