Gaza är en smal kustremsa utmed Medelhavet där drygt två miljoner palestinier bor. Det är ett av världens mest tätbefolkade områden, där människor är instängda och saknar tillgång till det mest grundläggande, som mat och rent vatten. Halva Gazas befolkning är barn och två tredjedelar är flyktingar från andra delar av det historiska Palestina. Redan innan folkmordet inleddes 2023 var arbetslösheten i Gaza skyhög och omkring 80 procent av befolkningen levde under fattigdomsgränsen.
Gaza försattes under israelisk blockad 2007. Under Israels många år av blockad har befolkningen också utsatts för flera förödande anfallskrig som lett till tusentals döda och skadade och orsakat massiv förstörelse av bostäder, sjukhus, skolor, reningsverk och annan viktig infrastruktur. 2023 inleddes en krigföring som utvecklades till ett folkmord.
Ockupation sedan 1967, blockad sedan 2007
I samband med sexdagarskriget 1967 ockuperades Gaza av Israel, som byggde bosättningar där precis som i det övriga ockuperade palestinska området. 2005 utrymde Israel sina bosättningar i Gaza. Omkring 7600 bosättare fick nya hem i Israel eller i israeliska bosättningar på Västbanken. De militära förband som hade haft i uppgift att beskydda bosättarna lämnade också Gaza.
Israel har dock fortsatt att kontrollera luftrummet, kusten och havet och gränsövergångar, valuta, in- och utförsel av människor och varor, och har försatt befolkningen under blockad sedan Hamas vann det palestinska parlamentsvalet 2006 och övertog makten i Gaza 2007. Sammantaget har det inneburit en ekonomisk och humanitär katastrof, redan innan folkmordet inleddes 2023. Mat, bränsle, hushållsartiklar, sjukvårdsutrustning och byggmaterial måste passera israeliska gränsterminaler och godkännas. Befolkningen blev beroende av hjälpsändningar från FN och biståndsorganisationer för sin överlevnad. Redan 2009 konstaterade FN att blockaden innebar en utdragen humanitär kris som ledde till utbrett lidande, fattigdom och hopplöshet.
Under kriget vintern 2008–2009 dödade israeliskt bombflyg och arméförband 1400 palestinier, varav hälften var civila, skadade och invalidiserade tusentals och raserade tiotusentals bostäder. Förlusterna på de israeliska sidan var tretton personer, varav tre civila och tio soldater.
2014 års krig mot Gaza utbröt efter att tre israeliska ungdomar från en illegal bosättning på Västbanken kidnappades och mördades, vilket ledde till en israelisk militäroffensiv på Västbanken med dödsoffer och hundratals fängslanden, som besvarades med raketbeskjutning mot Israel från Gaza. I den efterföljande israeliska offensiven mot Gaza dödades över 2100 palestinier. Den här gången var andelen civila dödsoffer två tredjedelar och var fjärde dödsoffer var ett barn. Bombningen av sjukhus och skolor där människor sökt skydd bidrog till de höga dödstalen. Tusen barn dömdes till livslång invaliditet. FN bedömde att 370 000 barn i Gaza var i behov av specialiserad psykosocialt stöd efter den sommaren.
I maj 2017 startade Återvändandemarschen, The Great March of Return, som stora folkliga ickevåldsdemonstrationer mot ockupationen och för rätten att återvända. Under flera år hölls protester vid det stängsel som Israel byggt för att stänga in befolkningen. Israel bemötte Återvändandemarschen med brutalt våld. Tusentals människor sköts av israeliska prickskyttar, många med skador för livet. Över 300 människor dödades.
Samma år som Återvändandemarschen inleddes, fastslog en FN-rapport att tröskeln för att Gaza var omöjligt att leva i redan hade passerats. Under hela perioden som blockaden varat har FN och hjälporganisationer fortsatt larma om den katastrofala humanitära situation som den och de storskaliga angreppskrigen orsakat. Under dessa krig har den israeliska arméns attacker medvetet riktats mot bostadsområden, internationella mediekontor, sjukhus och skolor, kritisk infrastruktur som elnät och det enda reningsverket för avloppsvatten.
Detta är krigsförbrytelser som begåtts med absolut straffrihet. Samtidigt har den ekonomiska blockaden gjort att material för återuppbyggnad inte kunnat levereras till Gaza för att reparera skadorna. Befolkningen har heller aldrig fått minsta chans att återhämta sig och en mycket hög andel av Gazaborna, i synnerhet barn och unga, var djupt traumatiserade redan innan folkmordet, vars konsekvenser i skrivande stund inte går att överblicka.
Läs mer om Palestinagruppernas insamling till Gaza
Folkmord sedan 2023
Den 7 oktober 2023 lyckades Hamasrörelsens väpnade styrkor och andra palestinska väpnade grupper i Gaza bryta ner gränsbarriärerna mot Israel, ta sig ett par mil in på israeliskt territorium och angripa en rad samhällen. Drygt 1100 israeler dödades. Två tredjedelar av dem var civila, bland annat offer för massakrer. 250 personer togs som gisslan, den yngsta var ett spädbarn.
Ett år senare hade Israel släppt 70 000 ton bomber över Gaza. Det är mer än de bombningar som London, Hamburg och Dresden tillsammans utsattes för under andra världskriget. Bostäder, sjukhus, skolor och infrastruktur över hela Gaza är helt eller delvis förstörda.
Några säkra siffror på dödsoffer finns inte, eftersom möjlighet till ordentliga undersökningar saknas och för att många saknade ännu ryms under rasmassorna. Gazas hälsodepartement rapporterar drygt 60 000 konstaterade dödsfall hittills. Åtta av tio dödade är civila, var tredje är ett barn. 20 000 dödade barn. Tiotusentals barn har mist en eller båda sina föräldrar.
I januari 2024 inleddes en process i Internationella domstolen i Haag (ICJ), initierad av Sydafrika, där Israel utreds för brott mot Folkmordskonventionen. Internationella domstolen beslutade efter de initiala framställningarna om en rad åtgärder som Israel var ålagt att följa för att förhindra ett folkmord. Israel ignorerade samtliga beordrade åtgärder. Internationella domstolen beordrade i maj 2024 Israel att stoppa sin militära offensiv i Rafah, som en provisorisk åtgärd under utredningen om brott mot Folkmordskonventionen. För att bevara bevis skulle Israel även vidta åtgärder för att säkerställa obehindrat tillträde för domstolens utredare. Israel ignorerade även detta beslut och fortsatte beskriva krigföringen som självförsvar.
Sedan i november 2024 är den israeliske premiärministern och tidigare försvarsministern efterlysta av Internationella brottmålsdomstolen (ICC), misstänkta för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i form av massmord, riktade angrepp mot civilbefolkningen och användandet av svält som vapen.
FN:s och humanitära organisationers hjälpsändningar har stoppats helt sedan i mars 2025. Inga internationella journalister släpps in. Hjälparbetare och vårdpersonal dödas, liksom hungrande människor som köar för mat. Ledande israeliska politiker talar om att palestinierna ska tvångsfördrivas och att Gaza ska utplånas. Läs mer om läget i Gaza och stötta Palestinagruppernas samarbetspartners
Snabba fakta om folkmord
Begreppet folkmord, genicid, myntades av den judisk-polske juristen Raphael Lemkin 1944. Den juridiska termen folkmord kategoriserar särskilt grova folkrättsbrott. Konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord tillkom efter nazisternas försök att utrota judar och romer under andra världskriget, och antogs av FN:s generalförsamling 1948. Folkmordskonventionen beskriver folkmord som handlingar ”i avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp som sådan.”
För att handlingar juridiskt ska klassas som folkmord krävs att två villkor uppfylls. Det första handlar om att orsaka en grupp svår kroppslig och själslig skada eller med uppsåt påtvinga gruppen levnadsvillkor som medför gruppens fysiska undergång. Däri ingår även handlingar som framtvingad hungersnöd, åtgärder som förhindrar att barn föds inom gruppen eller att barn från gruppen tvångsförflyttas till en annan grupp. Det andra villkoret handlar om att avsikten att utplåna en folkgrupp måste kunna fastställas.
Folkmordskonventionens syfte är att förebygga och förhindra folkmord, inte att i efterhand konstatera om ett folkmord begåtts. Oavsett om Israels krigföring i Gaza juridiskt fastslås som folkmord eller ej, innebär de många varningstecknen på och oberoende rapporterna om folkmordshandlingar att det internationella samfundet är ålagt enligt konventionen att agera för att förhindra folkmord.
Organisationer och experter som konstaterat att Israel begår folkmord i Gaza
I december 2023 anmäldes Israel av Sydafrika till Internationella domstolen (ICJ) för brott mot folkmordskonventionen. Sedan rättsprocessen inleddes i januari 2024 har flera länder ställt sig bakom anklagelsen om folkmord.
I december 2023 kallade The Lemkin Institute for Genocide Prevention Israels krigföring i Gaza för folkmord och har fortsatt bekräfta detta under 2024 och 2025.
I mars 2024 presenterade Francesca Albanese, FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i det ockuperade palestinska området, rapporten Anatomy of a Genocide där hon fastställde att det fanns tydliga tecken på att Israel gjort sig skyldig till folkmord i Gaza och att detta var avsiktligt. Israel hade enligt rapporten brutit mot tre av fem lagar i folkmordskonventionen.
I december 2024 publicerade människorättsorganisationerna Amnesty International och Human Rights Watch rapporter där de drog slutsatsen att Israel begår folkmordshandlingar i Gaza.
I december 2024 menade MSF, Läkare utan Gränser, att tecknen på etnisk rensning i Gaza är obestridliga och MSF UK kallade i juli 2025 Israels krigföring i Gaza för folkmord.
I juli 2025 släppte de israeliska människorättsorganisationerna B'Tselem och Physicians för Human Rights varsin rapport som fastslog att Israel utför folkmord i Gaza.
En rad folkrättsexperter och förintelseforskare har sedan 2023 konstaterat att Israel begår folkmord i Gaza. Bland de svenska forskare som anser att krigföringen är ett folkmord finns Mark Klamberg, Pål Wrange och Said Mahmoudi.