Gaza Community Mental Health Programme är ett av de projekt där PGS varit med ända från början. Henrik Pelling kallar det en kombination av solidaritet och professionalitet. Tillsammans med David Henley har han varit med och utvecklat verksamheten, ända från idéstadiet, även om han betonar att det är palestinierna själva som haft det huvudsakliga ansvaret.

- Vi har inte på något sätt varit styrande.

Med tanke på de svåra omständigheter som råder i Gaza har arbetet flutit på förvånansvärt bra.

- Ofta kan det vara svårt att få kunnig personal till sådana här projekt, men det har aldrig varit ett problem.

Delvis beror det på att GCMHP haft ett bra samarbete med universitet i världen, men framför allt att de själva satsat på utbildning, menar Henrik Pelling.

- Det är någonting enastående. Jag känner inte till något annat exempel, i alla fall inte i den delen av världen, där man kan läsa Community Base Mental Health med en sådan inriktning; inte bara teroretiskt, utan också göra praktik i teamet.

Utbildningen av egen personal har dessutom gjort att GCMHP sluppit bli beroende av utländsk personal.

Det viktigaste som GCMHP åstadkommit är att de kopplat samman mental hälsa med mänskliga rättigheter.

- Det är ju många organisationer som rör sig i de här länderna och predikar mänskliga rättigheter, men det kan ju bli ganska tomma ord. GCMHP kan både ta hand om offren för övergreppen och dokumentera dem, till exempel hur många som har posttraumatisk stress. Och när israelerna river ett hus kan de åka dit och hjälpa människorna och dokumentera det som hänt.

Sammankopplingen mellan mänskliga rättigheter och mental hälsa har också gjort det möjligt att bryta stigmatiseringen av de sjuka, och få bort skammen kring psykiska problem. Ytterligare något som Henrik Pelling vill framhålla är att de varit opolitiska. Och konsekventa. Det har inte haft någon betydelse för GCMHP:s arbete om det varit israelerna, Fatah eller Hamas som begått övergreppen. GCMHP har fått stor uppmärksamhet i Gaza, och ofta förekommit på TV och radio, vilket de utnyttjat till att starta debatter.

- Det är fantastiskt att de tagit upp så känsliga ämnen som barnmisshandel och sexuella övergrepp.

Henrik Pelling är till vardags chef för barnpsykiatrin i Uppsala, ett arbete som han säger att han nästan kan ta med en klackspark när han kommer tillbaka från Gaza, där situationen många gånger verkar hopplös. Han medger att det ibland kan vara jobbigt att höra alla berättelserna om det som människorna varit med om.

-Särskilt det att så mycket av ockupationen riktats mot barnen.

Han talar om de nattliga intrången i palestinska hem och förnedringen av familjefäderna, vilket sattes i system under den första intifadan.

- I stort sett alla har varit med om detta. Israelerna försökte inte ta någon hänsyn alls, tvärtom var det en taktik för att få hela samhället på knä.

Han kallar det en psykisk terror, speciellt riktad mot barnen. Att inte kunna sova tryggt i sitt eget hem är något som påverkar dem på djupet.

- Jag tror ju att det har bäddat mycket för självmordsbomberiet som kom senare. Det har ju inte hänt över en dag, utan bemycket på frustrationen, hatet och förnedringen.

Catrin Ormestad

d6_nid: 
490