I Jenindistriktet på norra Västbanken bor idag ca 8 600 personer i den så kallade Barta´a Sharqiya enklaven vilket innebär att befolkningen är fast mellan gröna linjen och muren då muren byggts inne på Västbanken och inte följer gränsen mellan Israel och Västbanken från 1967.
Det är en total stängd enklav med tillträde till Västbanken via två grindar, en vid Barta á och en vid Shaked. Invånarna har nu fått så kallade ” rättigheter att vara långtidsbosatta” i enklaven och alla som är över 16 år måste ha ett tillstånd för att vara bosatta i och för att resa utanför enklaven. Utöver Barta´a Sharqiya finns det även ett antal små byar som ligger i enklaven.
Bartaá Sharqiya (öst) har varit delad från Barta´a Ghabiya (väst) som ligger på den israeliska sidan av gröna linjen alltsedan 1948, men det finns starka sociala, familje- och ekonomiska band mellan de två delarna av byn. 40 % av palestinierna som bor i den östra sidan av byn på Västbanken har israeliska ID kort.
Inga stängsel eller murar stoppar invånare från att korsa gröna linjen in i Israel men de som överträder förbudet riskerar böter och fängelse. Intern rörelsefrihet inne i enklaven är också svårt. Invånare i byn Khirbet Munther al Gharbiya måste korsa en bosättarväg för att nå resten av enklaven. Kvinnor som är från Daher al Malih och som har gift in sig i familjer som bor i byar på andra sidan muren/stängslet har inte möjligheter att besöka sina familjer i Daher al Mahler då de saknar tillstånd för det och varje ansökan till IDFs civila administration och samordningskontor blir ofta nekat. Vid upprepade tillfällen har förklaringen varit att militären har nya riktlinjer och soldaterna vid grindarna har hänvisat enklaven som ”Israel”.
Ginden i Barta´a är egentligen en terminal som påminner om en internationell gräns; med två parkeringsområden, ett stort militärkontor, en metalldetektor, inspektionsområde, en stor grind som kan öppnas och stängas samt två ytterligare barriärer.
Grinden i Shaked är endast öppen vis speciella tider och är endast för gående .
Byarna som tillhör Jenindistriktet har idag dagliga problem med att få tillgång till primärhälsovård, specialiserad sjukvård, skolgång, många hus i närheten av marknaden Barta´a Sharqiya riskerar att demoleras, om byarna behöver någon som ska laga elen, telefonen eller annat måste denna person söka tillstånd från de israeliska myndigheterna och det kan ta flera veckor för att få lov att komma in i enklaven.
Jag var också med vid ett av Palestinian Medical Relief Society´s PMRS besök i byn. De håller till i den lilla klinik som byggts med stöd från den palestinska myndigheten.
PMRS besöker som enda Non Governmental Organisaiton (NGO) Barta´a Sharqiya med sin mobilklinik 4 -5 gånger per månad för att ge primärhälso- och kvinnohälsovård, hälsoutbildning och undervisning i första hjälpen.
Besöken till läkare och hälsoarbetare är gratis men patienterna betalar för laboratorieundersökningar som drivs privat i byn. PMRS har tillgång till de viktigaste medicinerna som behövs och patienterna betalar 3 NIS (6 SEK) för varje sort medicin de får utskrivet men upp till 40% betalar inget då de är fattiga eller har någon form av funtionshinder.
Tidigare kom UNRWA till byn (det finns ca. 500 flyktingar från 1948) men de har slutat då de inte går med på att söka tillstånd från den israelsiska myndigheten att få komma in i byn.
MoH driver 12 kliniker i Jenindistriktet inne på Västbanken (Barta á inkluderat) och ska komma till byn två gånger I veckan. Men många gånger kommer de inte då de inte fått något tillstånd att passera via den välbevakade genomgången vid muren.
Byns privata läkare hyr ett rum på den lilla kliniken och kommer på eftermiddagarna. De tar 50 NIS – 100 SEK för ett besök och det är många gånger för dyrt för patienterna.
Att PMRS kommer till byn ses som väldigt viktigt och är uppskattat av byrådet och av de patienter jag pratade med. PMRS mobilklinik besöker även två andra byar som ligger i den så kallade ”Sime Zone”, det är Umm Al Rihan and Dhahr Al Maleh Vilages
Jerusalem 2009-12-16
Yvonne Fredriksson