Efter sex år av utdragna preliminära granskningar; grönt ljus för den internationella brottmålsdomstolen att utreda förmodade krigsförbrytelser inom palestinskt territorium!
År 2002 etablerades den internationella brottmålsdomstolen i Haag för att åtala personer för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. När det gäller Palestina och Israel så har en lång och utdragen resa nu nått en viktig punkt.
Vid flera tidigare tillfällen så har domstolen avslagit önskemål om att inleda rättsprocesser mot israeler för förmodade folkrättsbrott i Palestina eftersom Palestina då varken åtnjöt statsstatus inom FN eller var medlem i domstolen. En avgörande vändpunkt kom den 29:e november 2012 när Palestina uppgraderades till observatörsstat av FN:s generalförsamling. I och med det kunde Palestina ansluta sig till Romstadgan – den internationella brottmålsdomstolens rättesnöre – något som också skedde 2015. Sedan dess har domstolens chefsåklagare, Fatou Bensouda, på den palestinska regeringens begäran, varit sysselsatt med en grundlig preliminär granskning.
I slutet av 2019 meddelade Bensouda att man ämnar öppna en formell utredning om förmodade krigsbrott gällande Israel-Palestinakonflikten. Detta efter noggranna granskningar av vittnesmål och annan dokumentation. Chefsåklagarens uppfattning är att beträffande Romstadgan så är Palestina en stat utgörande Gaza och Västbanken, inklusive Östra Jerusalem samt att den internationella brottmålsdomstolen har jurisdiktion att utreda förmodade krigsbrott begångna inom dessa områden. Israel motsätter sig samtliga av dessa punkter.
I ytterligare två granskningsomgångar har man även låtit stater och organisationer inkomma med utlåtanden och överväganden i dessa frågor. Som ett sista led i granskningen och inte minst eftersom dessa nyckelfrågor sedan länge varit ifrågasatta och debatterade så överlät Fatou Bensouda det slutgiltiga avgörandet att fattas av en förundersökningskammare bestående av tre domare. Och fredagen den 5:e februari kom beskedet att kammaren, dock ej enhällig på samtliga punkter, röstat för att gå på åklagarens linje.
Kort sagt så har den internationella brottmålsdomstolen passerat det sista formella hindret och har nu, efter sex år av utdragna preliminära granskningar, fått grönt ljus att inleda rättsprocesser. Men även om dessa processer skulle starta omgående och trots att Bensoudas tioåriga uppdrag som chefsåklagare är till ända i juni i år så förväntas detta bli en tidsödande uppgift. Domstolen har dessutom mycket begränsade resurser och kan endast förhöra de personer som den kan få tag på. En tjänsteperson som inte vill hamna i båset kan helt enkelt välja att stanna hemma samt begränsa sitt resande till att endast innefatta de länder som inte samarbetar med domstolen. En annan stötesten är USA:s hittills kritiska inställning till hela ärendet och försök att underminera eventuella processer.
Ett tungt ansvar vilar således på domstolens medlemsstater – däribland Sverige!