Israels ockupation hindrar en hållbar utveckling
Kontroll av mark, vatten och naturtillgångar är en central del av Israels militärockupation av Palestina. Ockupationsmaktens kontroll över, och exploatering av, palestinska naturtillgångar genom bosättningar, murar, vägspärrar, militära zoner och tvångsfördrivning av palestinier, leder till stora miljöproblem.
“Den israeliska ockupationens påverkan på det palestinska samhällets klimatsårbarhet är så genomgripande att ockupationen i sig själv är en klimatrisk.” UNDP, FN:s utvecklingsprogram
Palestina är ett talande exempel på att fattiga, marginaliserade och förtryckta samhällen är de mest sårbara inför miljöförstöring och klimatförändringar. Redan idag har den israeliska ockupationen så stor negativ miljöpåverkan att det finns allvarliga hot mot ekosystemen både på land och till havs.
Allra mest akut är läget i Gaza. FN varnade redan för ett decennium sedan, 2012, för att om inte något drastiskt görs – omedelbart – är det snart inte längre möjligt att leva i Gaza.
FAKTASKRIFT! Palestina: Klimat & Miljö
Vatten – en fråga om överlevnad
Trots att det enligt internationell rätt inte är tillåtet för en ockupationsmakt att exploatera naturtillgångar i ett ockuperat område, kontrollerar Israel idag ungefär 80 % av vattnet på palestinskt område.
Palestinier förbrukar ungefär 70 liter vatten om dagen, och israeler ungefär 300 liter, alltså fyra gånger så mycket. I Gaza är minst 95 % av vattnet så förorenat och har så höga salthalter att det är olämpligt för mänsklig konsumtion.
Finns det hopp för miljön i Palestina?
Ja! Initiativ sker runtom i Palestina för att bevara naturtillgångar, utbilda, forska och möta utmaningarna på klimat- och miljöområdet. I vår skrift Palestina: Klimat & Miljö kan du bland annat läsa om eldsjälar som driver ekologisk odling, investerar i förnyelsebar energi, planterar träd, satsar på rättvis handel, odlar på tak i flyktingläger, skapar fröbanker och återanvänder regnvatten. Som i allt vi gör vill vi i skriften visa på hopp och inspirera till engagemang.