
Nätverket European Coordination of Committees and Associations for Palestine (ECCP) som Palestinagrupperna är en del av, uppmanar EU:s utrikesråd att vid nästa möte den 13 juli ta beslut om sanktioner för att få ett slut på Israels straffrihet.
Brev till Ursula von der Leyen, Europakommissionens ordförande, Kaja Kallas, representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, vice ordförande för Europakommissionen samt europeiska utrikesministrar inför FAC-mötet den 13 juli
Medan hela världen har blicken riktad mot Persiska viken i hopp om att det samförståndsavtal som undertecknats mellan USA och Iran till slut kommer att få stopp på det illegala krig som Israel och USA har utlöst, fortsätter Israel att ockupera södra Libanon, fördriva miljontals människor och intensifiera sin olagliga politik mot det palestinska folket.
I Gaza är den fördrivna befolkningen, som utsätts för folkmord och förstörelse av alla möjligheter till försörjning, begränsad till ett allt mindre område medan Israel systematiskt förstör den del av territoriet som det ockuperar. Stora internationella humanitära icke-statliga organisationer har tvingats upphöra med sin verksamhet, och journalister är fortfarande hindrade från att resa in. Trots den "vapenvila" som råder på pappret fortsätter Israel att döda, skada och svälta palestinier.
På Västbanken accelererar bosättningsexpansionen, och våldsamma bosättare – skyddade av ockupationsarmén – släpps lös mot palestinier. Nya lagar antas, eller förbereds, för att ytterligare öka Israels kontroll över hela det ockuperade palestinska territoriet. I östra Jerusalem ökar vräkningar och rivningar och hotar hela stadsdelar.
I Israel står palestinier inför ständiga hot och är måltavlor för diskriminerande lagar som förpassar dem till andra klassens medborgare. De skonas inte av apartheidsystemet som riktas mot hela palestinska befolkningen; den senaste dödsstraffslagen, som endast gäller palestinier, är ett tydligt exempel på denna apartheidregim.
Den straffrihet som Israel har åtnjutit i årtionden – särskilt från EU och dess medlemsstater – har lett fram till den nuvarande situationen och fortsätter att driva regional instabilitet och globala konsekvenser. Internationella domstolens rådgivande yttrande från den 19 juli 2024 konstaterar att ockupationen är olaglig och tvingar stater att agera i enlighet därmed för att få ett slut på denna ockupation och genomdriva det palestinska folkets rättigheter. Det medför rättsliga skyldigheter för Europa, EU och dess medlemsstater.
Nästa möte i Utrikesrådet den 13 juli verkar vara Europeiska unionens sista chans att äntligen få ett slut på Israels straffrihet. Även om vi välkomnar den starka formuleringen i slutsatserna från det föregående rådsmötet den 18-19 juni, har orden fortsatt misslyckas med att tvinga Israel att följa internationell rätt.
Ett förbud mot bosättningsprodukter, vilket kan stå på dagordningen för detta rådsmöte, skulle naturligtvis vara välkommet. Hur kan vi i så många år ha accepterat att produkter som härrör från krigsbrott – kolonisering – tillåts på den europeiska marknaden?
Men utöver den rimliga kommersiella åtgärden, som borde ha vidtagits för flera år sedan, behövs verkliga sanktioner och åtgärder för att sätta stopp för årtionden av Israels bristande respekt för internationell rätt. De flesta av dessa åtgärder har funnits på rådets dagordning sedan september 2025.
Vi kräver särskilt:
– Att associationsavtalet mellan EU och Israel upphävs på grundval av artikel 2, vilken uppenbart bryts. Som ett minimum att avtalets handelskomponent upphävs, vilket kan beslutas av en kvalificerad majoritet i rådet och vilket stöddes av en stor majoritet i Europaparlamentets omröstning i september 2025
– Att Israel utesluts från forskningsprogrammet Horizon Europe, som ett minimum israeliska försvars-/säkerhetsministerier och företag
– Ett stopp för all vapenhandel och militärt/säkerhetsmässigt samarbete med Israel
– En bekräftelse av det europeiska stödet för UNRWA och mobilisering av resurser för att stödja dess arbete.
Vi vädjar till er att säkerställa att dessa åtgärder antas vid Utrikesrådets möte den 13 juli. Åtgärderna borde ha vidtagits för länge sedan, särskilt eftersom ett nyligen läckt dokument från EU:s utrikestjänst visar att EU borde ha agerat kraftfullt redan 2017. EU:s trovärdighet och dess engagemang för sina värderingar står på spel. Det är dags att bekräfta att rättsstatsprincipen måste ha företräde framför djungelns lagar.






